Augusti 2016

Så va dagen kommen... 

Att behöva säga hejdå till alla va svårare än jag trodde.. 
Det som varit min vardag dom senaste 21 månaderna, alla människor jag haft runt mig ska helt plötsligt försvinna. Ja, jag lämnade min vardag i Sverige också. Men det visste jag ju att jag snart kommer tillbaka till. Denna gång är det annorluna. Vet inte alls när jag kommer tillbaka igen eller när jag får träffa alla igen. Men det visade sig att det inte skulle dröja mer än en månad så va jag tillbaka igen.. 
Komma hem till Sverige va tufft. Men att träffa min familj och mina vänner va underbart. 
Jennifer och jag tog bilen till Oslo för att hälsa på brorsan. Det va så mysigt. 
Jag hann även med att åka till Jönköping för att hälsa på min kära Paula. 
Blev även några turer till Emma och Desiree i Norrköping och självklart jobb och mys med mina vänner i Nyköping innan jag bestämde mig för att åka tillbaka till San Francisco. Jag kände mig inte klar med mitt California liv och va inte redo för att flytta hem till Sverige igen.
För någon som inte bott utomlands är det svårt att förstå, det va det även för mig till en början, men när jag flyttade hem till Sverige fick jag en såkallad omvänd kulturchock. Tyckte allt va fel, litet, tråkigt, alla betedde sig konstigt osv och konstigt nog en av sakerna jag störde mig mest på och som fortfarande stör mig är att man inte får svänga höger på rött. VARFÖR INTE LIKSOM?! 
För allas bästa va det alltså rätt beslut att åka tillbaka för att sen kunna vara mer förberedd när jag kommer till Sverige nästa gång. 

Sista dagarna i Cali: 

Som jag saknar Dominics starbed!

Nyköping, Oslo, Jönköping, Dalarna, Stockholm, Casper&Ellens Dop:

Älskade och saknade unge!!: